Graviditet: Vilka laboratoriska tester bör man utföra? 

Graviditet: Vilka laboratoriska tester bör man utföra? 

Graviditet är en tid under en kvinnas liv där man genomför frekventa tester. Laboratoriska tester kan delas in i obligatoriska tester och egenvalda tester. Läs mer om dessa tester. 

Urinprov

Bland laboratorietester som utförs under graviditeten praktiskt taget före varje läkarbesök finner man urinanalys. Dessa tester är avsedda att övervaka njurfunktionen vilken under graviditetsperioden måste rena och filtrera mycket mer blod än före graviditeten (runt ca 30-40% mer blod). Tidig upptäckt av bakterier i urin gör att man kan finna en lämplig behandling i tid och på så sätt undvika en sjukhusvistelse som blir nödvändig vid en inflammation i urinvägarna. Övervakningen av mängden protein som utsöndras i urinen är viktigt när man diagnostiserar en möjlig pre-eklampsi, där symptomen är stor närvaro av protein i urinen och högt blodtryck. 

Om man övervakar och behandlar pre-eklampsi är det möjligt att undvika risker för mor och barn, så kan man även bestämma den optimala tiden för förlossningen. Kontrollering av socker (glukos) i urinen är viktigt för att kunna övervaka glukosmetabolismen  och dess upptäckt kan väcka misstanke om förekomsten av graviditetsdiabetes. Man märker detta genom att vikten för urinen blir mindre. 

Blodtester

Blodtester genomförs likt urintest väldigt ofta under graviditeten. Vid graviditet så observerar man fysiologisk reduktion av hematokrit (volymförhållande av röda blodkroppar till volymen av ett helblodsprov), hemoglobin minskning i antalet erytrocyter (röda blodkroppar) och ökning av leukocyter (vita blodkroppar). 

Blodtester möjliggör tidig upptäckt av förändringar i blodsammansättningen som speglar de patologiska tillstånden relaterade till graviditeten som kräver snabba medicinska ingrepp. Ett bra exempel på detta är anemi av varierande intensitet. Svår obehandlad anemi förutom symptom såsom trötthet, förvirring, huvudvärk och dåsighet kan orsaka fosterskador på barnet, avvikelser i moderkakan, och till och med missfall. 

Sköldkörteltester

I den fösta trimestern av graviditeten utförs ett obligatoriskt sköldkörtelsfunktions test. En Thyroid insufficiens under graviditeten har en viktig betydelse för utvecklingen av fostret. Det kan ha en direkt påverkan på barnets intellektuella utveckling och det kan också finnas risk för missfall. Resultaten av laboratorietesterna som ska visa nivån av TSH och antikroppar mot ett antigen så kallat anti-TPO gör det möjligt att diagnostisera mild sköldkörtels sjukdom och bestämmer dess möjliga samband z autoimmuna mekanismer, för att bestämma risken för sköldkörtelinflammation efter graviditeten. 

Serologisk konflikt

En serologisk konflikt uppstår under graviditeten när barnets blodceller tar sig in i moderns cirkulationssystem. Vid en normal graviditet sker bara vanligtvis en sådan kontakt bara vid förlossningstillfället, på grund av förekomsten av den så kallade placentabarriären som skiljer blodomloppen mellan barn och mor. En tidig kontakt med barnets blodkroppar och moderns blodomlopp kan uppstå som en följd av intrauterin behandling under graviditeten. Gravida konflikter gäller de vanligaste antigenerna enligt Rh-systemet. Om mamman har Rh(-), och barnet R (h+), fastslår moderns immunförsvar barnets blodkroppar som främmande antigen och producerar specifika anti-Rh lgG. IgG-antikroppar kan passera moderkakan. Om sedan nämnda kontakt sker med barnets blodkroppar uppstår under graviditeten så förstör modern IgG-antikroppar barnets celler, vilket leder till anemi för barnet och i värsta fall kan det leda till missfall. Praktiskt taget är en Rh-konflikt aktuell vid en andra graviditet pga att moderns Rh-antikroppar uppstår efter den första födseln. För att förhindra Rh-konflikter i efterföljande graviditeter administrerar man immunglobin till modern. Fastställandet av blodgrupper hos modern och fadern till barnet , inkl Rh-antigener bör göras i början av graviditeten.